Fasadrenovering i Herserud – vad sprickorna i putsen betyder
Funkishusens putsfasader spricker. Det är normalt och det behöver inte betyda något allvarligt – men vissa sprickor gör det, och skillnaden går att läsa av om man vet vad man tittar efter.
Grovt finns tre sorter. Krympsprickor är fina, oregelbundna och sitter i putsskiktet självt. Rörelsesprickor följer en linje, ofta från ett hörn på ett fönster eller en dörr, och beror på att något bakom putsen rör sig. Sättningssprickor går på tvären genom fasaden och breddar sig uppåt eller nedåt – de har med grunden att göra och inte med putsen alls.
Att laga alla tre likadant är den vanligaste felbedömningen. En krymspricka lagas och är borta. En rörelsespricka som lagas kommer tillbaka på samma ställe inom ett par år. En sättningsspricka som lagas döljer ett problem som fortsätter.
Vi börjar därför med att gå runt huset och läsa av vad som finns, innan vi säger något om vad det kostar. Det tar en timme och det avgör om pengarna läggs rätt.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Genomgång av hela fasaden med sprickornas läge och karaktär noterade
- Knackning för att hitta bom, alltså puts som släppt från underlaget
- Bedömning av vilka sprickor som är i putsen och vilka som går djupare
- Besked om något tyder på rörelse i konstruktionen eller i grunden
- Nedknackning av bom och lagning med puts som passar den befintliga
- Rörelsefogar där rörelse konstaterats, i stället för hård lagning
- Ytbehandling anpassad till putstypen så att fasaden kan andas
Så går det till
Genomgång av fasaden
Vi går runt huset och noterar var sprickorna sitter, hur de löper och hur breda de är. Mönstret säger mer än en enskild spricka gör.
Knackning
Putsen knackas av över hela ytan för att hitta bom – partier där putsen släppt från underlaget men fortfarande sitter kvar. De hörs, de syns inte.
Besked innan offert
Tyder något på rörelse i konstruktionen säger vi det innan vi lämnar pris på en fasadrenovering. Att putsa över det problemet är bortkastade pengar.
Nedknackning och lagning
Bom knackas ned till fast underlag och lagas med puts som är förenlig med den befintliga. Fel putstyp släpper igen inom några år.
Ytbehandling
Färg och avslutande skikt väljs efter putstypen. En tät färg på en kalkputs stänger in fukten och är den vanligaste orsaken till att en nyrenoverad fasad släpper.
Fasadrenovering Herserud i hela Lidingö
Två saker avgör om en putsrenovering håller, och ingen av dem handlar om hur snyggt det blir när det är nytt. Den första är att putsen som läggs på ska vara förenlig med den som redan sitter där. Funkishusens fasader är ofta putsade med bruk som är mjukare än dagens standardprodukter, och lägger man ett hårdare bruk ovanpå ett mjukare uppstår spänningar när materialen rör sig olika mycket vid temperaturväxlingar. Resultatet är att det nya släpper, ofta med en bit av det gamla med sig. Vi tar därför reda på vad som sitter där innan vi väljer material. Den andra är ytbehandlingen. En äldre puts är diffusionsöppen, alltså den släpper igenom fukt inifrån och ut, och det är så väggen håller sig torr. Målas den med en tät plastfärg stängs den vägen, fukten samlas bakom skiktet och putsen släpper från underlaget – ofta efter tre till fem år, precis när man börjat glömma vad renoveringen kostade. Det är det vanligaste dyra misstaget på just den här sortens hus, och det görs oftast av välmening. Vi väljer färg efter putsen och inte tvärtom.